Ett helt roman inlägg!

Helgen har bara flugit iväg precis som den brukar göra, vet inte om jag är så överdrivet sugen på att gå till skolan alltså. men men det är ju ett nödvändigt ont. Imorgon slutar jag 16.00, men har egentligen sovmorgon till 12.45, men tänkte vara duktig och åka in till 8.30 för att plugga lite. Nog om det här tråkiga, nu till lite hästar!

Helgen har såklart även bestått av diverse hästiga saker, på fredagen hade vi vår lektion och fortsatte med frihetsdressyren uppsuttet. Denna gång så var det lite mer fokus på att gå på volter och ställa och böja hästen rätt, med hjälp utav vårat fokus och sitsen. Vi hade såklart repgrimma på och red även med stickar för att kunna förstärka signalen om det behövdes. Måste ändå säga att det kändes riktigt bra! Givetvis finns det MYCKET att träna på och en hel del att tänka på, men man kan ju inte allt från början, man får lära sig! :D Personligen tycker jag ändå att det här sättet känns väldigt lättsamt på något vis, svårt att förklara men ja, det är nog ändå det ordet som beskriver känslan bäst. Hästen, ja eller Goliath i mitt fall känns mer..med. Och det är man själv oxå, mer medveten. Det är riktigt roligt och spännande i varje fall, och det känns som om drömmar verkligen KAN bli verklighet, på riktigt.

På lördagen så fick getterna gå ut på en promenad, men det får Isabell berätta mer om sen! I vilket fall så fick Aramis följa med då vi skulle ta hem lite tall som getterna skulle få barka sen. Mikaela valde ut en tall som för ögat inte såg så farlig ut, men ja. Där fick vi minsann det om bakfoten! Ner kom den och fast bakom Aramis fick vi den också. medan Miakela och Isabell gick vidare med getterna så var jag och Amanda kvar med tallen. Hm, ja. Det gick väl inte särskilt bra xD Tallen var MYCKET tyngre än den såg ut, och min lille superponny besitter tyvärr inte superkrafter, så för att göra det hela lättare för lille herrn så tog jag ett rejält handtag och hjälpte till att dra. Tungt som attan var det! Inte något att rekommendera alltså, verkligen inte med gigantiska skor, overall och en oplogad väg. jippie, NOT. Till slut tog vi oss över riksvägen och var på uppfarten. Amanda ledde Aramis, men eftersom jag och Aramis hade det riktigt tufft med dra så lossade Amanda grimskaftet på Aramis och satte fast den i tallen för att hjälpa till att dra. min lille ponny var nu lös. Vad kan man säga, ponnyn i fråga besitter superkrafter, fast inte råstyrka så, men i vilket fall. Han gick rakt på vägen när vi bad honom gå framåt, sen sade vi stopp och han stannade. Jag och Amanda behövde nämligen en paus, det blev inte bara en paus utan flera, hehe. Lille hästen är verkligen helt super, han drog tallen till stallplan och där kopplade vi loss den, han stod helt stilla tills vi var klara utan att vi behövde stå bredvid honom. Alltså ibland kan man verkligen spricka utav stolthet! Så häftigt alltså, helt ja as fränt! :D Sen blev det en till liten sväng ner för att hämta en mycket mindre (Tack gode gud!!) tall, och den kunde Aramis ta utan någon som helst hjälp från oss. Ja, som sagt, om man hade kunnat spricka av stolthet, så hade nog jag exploderat!

Goliath fick även koma in en snabbis och komma ut i paddocken där vi repeterade lite utav fredagens lektion, vi var inte ute länge alls, utan bara för att känna igenom. Fortfarande så tycker herrn att det är lite halvdrygt att stanna direkt när jag tänker stopp. Men det går bara bättre och bättre att korrigera, och det krävs mindre och mindre :D


Och så till idag då, haha snacka om ett roman inlägg! Som sagt så blev det en lite race tur i förmiddags. men innan vi kom ut på den så krävdes det en hel del tid till mockningen och ompackning av hönät. Som tur var så var det en hel del med hjälpsamma fodervärdar här idag som var duktiga att hjälpa till! Så tills sist var allt klart. Goliath fick även sina fossingar fixade idag, och hade skötte sig suveränt. Bill och Grålle har också blivit verkade idag, så nu är det 3 hästar mindre.

Annars har det inte hänt mer än det vanliga...spännande va? :D

// Olivia