Blev mycket längre än vad jag trodde...

Jag passar väl på att slänga in ett inlägg här nu när man har ork och lust såhär på kvällen. För tillfället sitter jag i vårat utekök med dubbla strumpor och vinterjacka för att inte frysa. Vi har precis käkat fisksoppa och haft det allmänt trevligt. Men medan de andra vandrade in till vårat tillfälliga vardagsrum med värme i så sitter jag kvar här ute å njuter av lugnet...och kylan...eller nej inte kylan kanske x)
I  morse när jag kom ut till köket så hade gasen tagit slut i våran lilla värmekälla här i köket..så frukost vid 1,3 grader var väl inte det bästa jag har gjort. Men fort som tusan gick det att äta..inte för att det brukar vara några problem för min del. Men nu blåser det ut värme i varje fall även fast det inte räcker för att kunna betraktas som ett varmt och skönt kök.

I vilket fall så ska ni inte behöva besväras utav våra trevliga temperaturer och modulboende. Nu till det roliga, HÄSTAR!
Idag hade vi fortsättning på frihetsdressyren. Efter att vi upprepat det vi gjorde sist så fick vi göra lite nya saker oxå...nästa gång så är det dags för att flytta grimman från huvudet och ner runt halsen istället, mycket roligt! :D Man kan väl inte säga annat än att det är riktigt roligt och känslan är helt otrolig! jag tror nog att de de flesta i gruppen håller med mig om att man verkligen får en helt annan känsla när vi håller på med det här. Även fast vi alla har helt olika hästar som funkar helt annorlunda och vi behöver jobba på olika saker så är det sjukt roligt och man kommer verkligen närmare hästen både mentalt och fysiskt.

Idag var det första gången jag hade med Goliath på en seriös lektion från marken, eller ja vi har ju givetvis grejat med andra oxå men på just själva frihetsdressyren. Kan inte säga annat än att jag inte fattat att jag inte har tagit med honom på det tidigare. Visst har jag hållit på med honom med de ''vanliga'' övningarna men kan väl inte påstå att det har gett varken han eller mig någonting. Han kan det å jag kan det, inge mer med det liksom. Men de gånger, eller snarare de stunder som vi har kliat och myst i hagen så har det helt klart varit supermysigt, då har det känts riktigt bra. Och det roliga är att både Aramis och han brukar komma samtidigt för att bli gosade med, och då är det inga sura miner mot varandra...bara matte som får kramp i armarna genom att försöka klia liten och stor ponny samtidigt. Undersöka dragkedja och jacka är helt klart något som både stor och liten tycker är super intressant och spännande!

Men idag var det dags och jag vet inte hur jag ska uttrycka mig. Inget ord passar riktigt till idag. Det kändes bra, milt sagt. Det kändes som att det här är verkligen någonting bra och den känslan kommer jag låsa in och spara hela tiden för att kunna plocka fram den när den behövs. Det är sådana stunder man känner sig hel. Man måste våga drömma och tro, annars kommer man ingen vart. Magiskt, häftigt. Ja ingenting är omöjligt, den polletten börjar falla ner nu..sakta men säkert. Nu tar resan vid på riktigt och det gäller att ta stegen framåt och våga. Blev ett bra lång och säkerligen ointressant inlägg för många, men det låter säkert helt oviktigt men det är det knappast för mig. Idag var det en härlig tid som inte kommer glömmas i första taget.

// Olivia